Har tagit ett krafttag med fantasystoryn på sistone. Det går verkligen framåt. Jag har just insett att jag börjar närma mig början på slutet av den. Den där vändpunkten som trappar upp mot det stora som kommer hända i slutet av boken. Hittills är det rätt lugnt, men snart vänder det alltså. Känns stort på något sätt att ha kommit så långt. Samtidigt kommer tvivlen. Är det verkligen tillräckligt bra? Skulle de egentligen kunna vara människor och inte alver? Hur olika är de egentligen människor? Är sceneriet tillräckligt för att man ska förstå att det är fantasy?
Ugh, nu sitter fru pessimist på axeln och skäller på mig...