27 juni 2016

My first investment as an author

I don't really call myself an author, because I don't see me as such. I'm just someone who writes. :P I took this year's royalty and invested in a laser printer. We have an old inkjet which has seen its best day and drink ink like a sailor. So I turned to the net to find a good deal on a printer, firstly a new inkjet, but then I found a cost-effective laser printer. It's even more economical when thinking about the cost for each printed page, too. I spent 399 SEK on a Samsung Xpress. It arrived today. I'm so pleased with my new friend! :) Money well spent.


Ett foto publicerat av Maria A (@arellskan)
For Swedish

Min första investering som författare

Det tar egentligen emot att kalla mig författare, för jag inte anser att jag är det, egentligen. Jag är bara någon som skriver. :P Jag tog och investerade årets författararvode i en laserskrivare. Vi har en gammal bläckstråleskrivare som har sett sina bästa år och drar bläck som om den vore en svamp. Så sagt och gjort gick jag ut och lokaliserade ett bra pris på skrivare, först bläckstråle, sen hittade jag en prisvärd laserskrivare. Det är ju mer ekonomiskt vad det gäller kostnad per sida den skriver ut. 399 kr lade jag på en Samsung Xpress. Och idag kom den. Jag är så nöjd med min nya vän! ;) Väl spenderade pengar.


Ett foto publicerat av Maria A (@arellskan)
For English

15 juni 2016

Here we go again...

The voices as awoken again. It wasn't really my plan. I was supposed to take a break and help my colleague with her text. Not start something new. But when I heard about this short story competition the voices just started babbling. I can't ignore them.

”Alltså, jag vill verkligen inte.”
”Vaddårå?”
”Jag har verkligen ingen lust att gå, bara.”
”Vad som helst kan hända! Lev lite!” Tova armbågade henne i sidan.
("I really don't want to."
"Why?"
"I really just don't feel like it."
"Anything can happen! Live a little!" Tova nudged her in the side.)

I really don't have the time. The summer novella is coming back from the editor any day now and when it does I need to start editing. Deadline for this competition is August 1. It's only 12k characters including spaces. That's really nothing. So... Let's do it!

For Swedish

Here we go again...

The voices, rösterna, de har vaknat igen. Det var inte riktigt meningen. Skulle ta det lite lugnt och hjälpa kollegan med hennes text. Inte börja något eget nytt. Men när man får nys om en utlyst novelltävling och det direkt börjar talas i huvudet, ja då kan man inte liksom inte ignorera det.

”Alltså, jag vill verkligen inte.”
”Vaddårå?”
”Jag har verkligen ingen lust att gå, bara.”
”Vad som helst kan hända! Lev lite!” Tova armbågade henne i sidan.
Jag har egentligen inte tid. Sommarnovellen kommer tillbaka närsomhelst från redaktören och då blir det redigering för fulla muggar. Deadline för den här tävlingen är 1 augusti. Men så är det bara 12k tecken inklusive mellanslag. Inte så jättemycket, kanske tre a4sidor. Alltså... let's do it.

For English

08 juni 2016

I mellanrummet

Som sagt skickade jag in novellen till redaktören förra veckan. Jag har fått information om att den kommer att skickas tillbaka till mig nästa vecka. Jag har inte öppnat dokumentet sedan dess. Jag vågar liksom inte. De sista två kapitlen skrevs mitt i natten, under stress över deadlinen och kanske med vin i kroppen. De kanske är urusla. Jag är relativt säker på att jag behöver skriva om slutet och sexscenen. Sexet kanske inte ens uppfattas som sex, det är nämligen bara förhoppningsvis underförstått. Men i slutet gillade jag verkligen mina karaktärer, trots att de var så tysta i början och bara öppnade upp för mig och varandra i slutet. Seriöst, varför inte bara berätta allt med en gång? Jag gillar inte överraskningar.

Men nu är de mer levande, och mer älskvärda tack vara sina små egenheter. Mina perfekt operfekta karaktärer.

Nu väntar vi alltså. Under tiden hjälper jag en författarkollega med hennes text. Det är otroligt mycket roligare att peta i någon annans text än sin egen. :P

For English

The inbetween

I sent the novella to the editor last week. I've heard it should be finding its way back to me next week. I haven't opened the document since then. I found I cannot bare it. The last two chapters were written in the middle of the night, stressing over the deadline and perhaps under the influence of wine. It might just be crappety-crap. I'm sure I will have to rewrite the ending and the sex. The sex might not even be regarded as sex, because it's just implied. But in the end I actually liked my characters, though they were too silent in the beginning and only opened up to me and each other in the last pages. Seriously, why not tell me everything at once? I don't like surprises as an author.


But they are now more alive, of course, and more lovable thanks to their flaws. My perfectly unperfect characters.

Now the waiting. I'm helping a fellow author with her text in the meantime. It's more fun than taking apart my own. :P

För svenska

01 juni 2016

Fäääärdig!


Ja, i natt blev jag äntligen klar med novellen. Tack vare Memorial day i USA blev deadline framskjuten från i söndags till igår. Är också rätt glad att jag faktiskt har möjligheten att skicka in på USA-tid och inte svensk tid. ;) Okej, det kanske var lite fusk. Jag borde varit klar redan i söndags. Eller, ännu hellre, i fredags, men karaktärerna ville inte det. Av någon anledning dolde de sig för mig, och var förtegna om vilka de var och vad som hänt dem tidigare i livet. Så, helt oförhappandes, släpptes bomb efter bomb. Jag tänker inte avslöja vad, för ni ska ju så klart läsa novellen när den kommer ut. ;)

Det känns som om novellen blev ca 5000 ord och 2 kapitel längre än vad jag hade planerat för i början, men detta på grund av att mina karaktärer var så sega med att öppna upp sig för både mig och varandra. Som tur var hade jag en underbar testläsare med mig hela vägen som peppade och kom med input. Nedan kommentar är från henne. ;)


Jag fick även meddelande om författararvode för Översinnlig Njutning och min novell Uppvaknanden i den igår. Hade tjänat ett par hundra även i år. Hurra!

Nu tänker jag inte öppna ett textdokument på ett tag. Om nu inte inspirationen mot all förmodan skulle slå till igen. ;)