Ännu ett år är till ända

Ja, det här året är snart slut, och jag har inte alls gjort det jag hade hoppats på i år. Jag hade tänkt att avsluta minst ett av mina större projekt, men det har jag inte. Istället har jag börjat två nya. Nano-historian, som fortfarande inte är klar och som jag inte rört sedan dess, och min ungdomsromance som inte går något vidare bra.

Men just det, jag avslutade ju ett projekt. Hannah's Folly i Writing Whenches's antologi Beyond the Friend Zone, var ett, typ, gammalt fanfictionprojekt. Men som sagt, inget av de stora projekten är klarskrivna, Inte ens i närheten, faktiskt.

Jag har varit fullt upptagen med att först jobba, och sedan vara mamma. Nu börjar jag jobba igen på måndag, 2a januari. Förhoppningsvis får jag en del skrivet på tåget till och från jobbet, men jag skulle inte räkna med det. Det har ju inte direkt funkat tidigare. Jag vet hur dålig jag är på att prioritera och min disciplin är så gott som noll när jag jobbar heltid. Och så vill man ju umgås med barnen när man kommer hem, också.

Men i alla fall, mitt mål är att skriva klart till första boken i min fantasytrilogi som jag har jobbat med hur länge som helst. Få klart första utkastet åtminstone så att någon annan kan läsa den. Och kanske, om maken tillåter vara med i nano nästa år igen. :P

Som hjälp på vägen så gick jag med i #365skriv hos Kreationslotsen där målet är att skriva varje dag utifrån ett specifikt tema. Hoppas att det kommer generera de ord jag behöver för att skriva klart min bok. ;)

For English

Så nära, men ändå så långt borta

När jag skulle somna igår lyckades jag så klart få ett break through i fantasyprojektet. Jag har länge ojat mig om att jag tycker att mina alver är lite väl unga för alla hemskheter som kommer hända dem och inte riktigt fått det jag har planerat att gå ihop med tidsperspektivet. Jag vill ju inte att det ska vara megahopp mellan sakerna som händer. Igår kom jag alltså på hur jag ska lägga upp det. Tjoho! tänkte jag och somnade glad i hågen. Vaknade likadant. Skrev några rader på tåget på väg till jobbet (resten av tiden ägnades åt bok tre i A Song of Fire and Ice samt att muttra över tågmöten som drar ut på tiden) och kände mig ändå positiv när jag kom till jobbet. Pladdrade på om min idé på fikarasten, men sedan slog huvudvärken från helvetet till. Det slutade med att jag fick gå hem. Det gick helt enkelt inte att koncentrera sig.

Väl hemma tänkte jag att den där känslan skulle återinfinna sig, men icke. Istället har jag brottats med knasungarna och spelat tevespel (som iofs kan ses som research). Huvudvärken ligger fortfarande och stör i bakhuvudet så nu tar jag och klappar igen butiken för idag och hoppas att det känns bättre i morgon.

Dilemman...

Det går verkligen framåt med NaNo-projektet. Härligt, men lite skrämmande när berättelsen tar vägar som jag inte planerat för. Som när det dyker upp kvinnor som vill förföra min manliga karaktär och locka bort honom från min kvinnliga. Nu börjar bli orolig för att de aldrig ska hitta tillbaka till varandra. Fast det är ju inte mer än rätt att han får en beundrare när min kvinnliga kommer att träffa en väldans trevlig britt inom kort.

Det är bara det att de inte beter sig som jag har planerat. Jag visste att de skulle vara lite olydiga och obstinata, som mina karaktärer alltid är, men att gå och kära ned sig i andra när de egentligen bara vill ha varandra, det är ju inte helt okej, faktiskt. Det är detta som är lite farligt när man sitter under tidspress och bara skriver, inte redigerar eller ändrar förrän månaden är slut. Spännande, ja, men frustrerande när det inte blir som jag tänkt mig.

Jag har ju redan skrivit en del av slutet. Jag vill ju att hon ska nästla sig in i hans hjärta ännu en gång, men hur ska det gå när han går och träffar en annan kvinna? Triangeldrama i all ära, men fyrkantsdrama? Har någon hört talas om det? :P Har jag tagit mig vatten över huvudet?

Ugh, bara att skriva på och se vad som händer...

Pepp emottages tacksamt!

So this happened... #nanowrimo

Jag hade ju inte tänkt att delta i NaNoWriMo i år. För jag har ju inte tid. Jag hinner inte skriva så mycket på en månad. Jag hade ju redan förvarnat chefen om att i november nästa år, då kommer jag ta lite semester, bara så att du vet. Men jahapp. Då var man anmäld i alla fall. Jag ser det som research och lite prestationspress bara. Jag förväntar mig inte alls att skriva 50 000 ord på en knapp månad.

Några fler där ute? Wanna be writing buddies? adda arellskan :)

Saker att göra när man inte skriver...

Eller borde skriva, men gör annat... :P
- hänga på facebook och framförallt i gruppen författare på facebook.
av någon anledning är det mycket intressantare att läsa om andra vedermödor än att jobba på sina egna. :P

- hänga på pinterest
Ja, inspiration får man ju i alla fall, sen om det att sätta magneter på baksidan av en ram så att man kan rama in barnens konsteverk och sätta på kylksåpet  direkt har något med mitt skrivande att göra, ja det kan man ju diskutera.

- hänga på författarbloggar
Ja, det är i alla fall inspirerande.

- Titta på tv
Alltid hittar man något inspirerande, konstigt nog. Oavsett vad man tittar på. :P

Långsamt, långsamt...

... framåt går det nu. Jag har knappt ork att göra något i den härliga sommarvärmen vi har just nu. Fyller mina dagar med jobb, läsande och ett uns skrivande. Har lyckats slutföra flera av uppgifterna i skrivkursen jag går i alla fall. Tittat på film och skrivit samtidigt, en metod som jag märkt konstigt nog fungerar. Sätter jag mig däremot med intentionen att skriva och öppnar dokumentet på datorn då tar det tvärstopp. Just nu är det handskrivning som gälller. Det märks speciellt på att block två börjar ta slut. ;) Det måste för att jag kopplar bort "måstet" kring skrivandet, det blir liksom inget tvång, utan idéerna tar form naturligt och vill skrivas ner direkt. Kanske lite av den där fobin ligger kvar i bakgrunden som jag pratade om tidigare. Ändå går det sällan någon längre tid utan att jag tänker på min text. Skriver oftast några rader per dag i alla fall. 

Man ska ju skynda långsamt eller hur? :P