Långsamt, långsamt...

... framåt går det nu. Jag har knappt ork att göra något i den härliga sommarvärmen vi har just nu. Fyller mina dagar med jobb, läsande och ett uns skrivande. Har lyckats slutföra flera av uppgifterna i skrivkursen jag går i alla fall. Tittat på film och skrivit samtidigt, en metod som jag märkt konstigt nog fungerar. Sätter jag mig däremot med intentionen att skriva och öppnar dokumentet på datorn då tar det tvärstopp. Just nu är det handskrivning som gälller. Det märks speciellt på att block två börjar ta slut. ;) Det måste för att jag kopplar bort "måstet" kring skrivandet, det blir liksom inget tvång, utan idéerna tar form naturligt och vill skrivas ner direkt. Kanske lite av den där fobin ligger kvar i bakgrunden som jag pratade om tidigare. Ändå går det sällan någon längre tid utan att jag tänker på min text. Skriver oftast några rader per dag i alla fall. 

Man ska ju skynda långsamt eller hur? :P 

Jag tror jag har utvecklat en fobi

Ja, hur sjukt det än låter så har jag svårt att öppna mitt dokument med texten i. Det är jättejobbigt. Får prestationsångest och jag vet inte vad. Men skriver gör jag. För hand. Hur har jag då tänkt att jag ska kunna renskriva detta, ja det återstår att se. Storyn löper på. Nu när jag tror att jag har åldrarna bestämda (det kan ju komma att ändras, man vet aldrig) och ett sätt att fortsätta där jag slutade för att knyta ihop de scener som jag redan skrivit. Det känns jättebra, jag är hoppfull, men jag kan inte renskriva ännu. Det är lite jobbigt.

Pepp är välkommet, så klart. ;) Jag tror detta kommer att gå över av sig självt. Jag fortsätter helt enkelt skriva för hand tills det gett med sig.