Ibland är det farligt att låta vänner läsa...

Även om de kommer med hejarop och lovord så ifrågasätter de ibland. Typ "du kanske ska hitta på en egen ras?". Mjo, för det är ju så lätt liksom. Men iaf. Jag och maken, min allvetande go-to-guy när det gäller fantasy, satt igår kväll och spånade lite. Istället för orcher har vi kanske kommit på något annat. Fortfarande elaka och jävliga men ändå halvintelligenta och framavlade.

Det blev en del postitlappar, en del vin och långa diskussioner och har resulterat i att jag nu har en låååång prolog att skriva. Vilket iofs är bra. Då får man direkt reda på hur staden blev till och varför hjältarna är "bundna" till varandra. Man kommer även få en inblick över the bad guys och deras onda planer. Tror jag. Jag har bara skrivit lite grann än så länge, men har laddat koppen med kaffe och ska sätta mig och se om jag kan tyda våra anteckningar nu... :P