Jag såg så fram emot att börja pendla igen och kom ihåg tiden då vi bodde i Rimbo och jag åkte buss varje dag, jag skrev och jag skrev. Det gör jag inte nu. Jag VILL skriva, men orkar liksom inte. Huvudet är fullt med intryck från dagen, saker jag har lärt mig, jag har börjat ta egna samtal och träffat många härliga människor. Viljan finns där, och jag känner ändå att det liksom är huvudsaken. Nu hoppas jag bara på att inspirationen ska släppa lite så att jag faktiskt kan plita ner några rader också. Jag saknar ju mina karaktärer! Jag vill veta vad som händer med dem, men just nu är de väldans förtegna.
Tänkte att jag kanske kunde öppna något av mina andra projekt och se om de pratade med mig, men det har inte heller blivit av. Känner mig så trött när jag kommer hem att det är ett under att jag ens orkar vara social med min familj. ;)
Men imorgon är det fredag! Wee! Kanske i helgen då, tänker jag. I värsta fall får jag väl ta och leta upp någon skrivövning på nätet eller nåt, bara för att få igång tänket och flowet. ;) Än finns det hopp om livet och skrivandet.
Stay tuned.
(Jag har en massa bokrecensioner som måste skrivas också. Jag skojar inte, de är typ 4 böcker nu... plus att jag har två till att läsa... och fler på väg hem som jag vunnit... :P oy vei)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar