Deadline is coming

Deadline för sommarnovellen som jag jobbar på just nu är snart här. På söndag ska den vara färdig, helst även beta-läst och redigerad så bra det bara går, innan jag skickar in den till redaktören. Jag är inte helt säker på att det kommer gå. Den här veckan är redan hektiskt som det är med en femåring som ska firas, bakning och städning som ska göras. Imorgon bär det av till sjukan igen för att ta ut skruven som sitter i fotleden och jag är osäker på hur länge jag blir borta. Förutom tiden på sjukhuset så är det ju resväg dessutom. På lördag kommer min pappa upp från Stockholm för att fira dottern och på söndag är det dags för barnkalas för hennes vänner. Mer bakning med andra ord. Sova kan man göra när man blir gammal, eller hur var det nu?

Jag är i alla fall glad att berättelsen går framåt, även om jag stressar över den. Jag har även kommit på vad den ska heta! Hurra! Jag har skrivit den första hångelscenen och ligger nu på 8300 ord av minst 10k. Detta är vad jag kommer att skriva om idag.

Jag är så taggad!

Deadline is coming

Deadline for the Summer-short I'm working on right now is fast approaching. It's on Sunday, and it's not only supposed to be finished, but preferably also beta read and edited. I'm not sure I'm gonna make it. This week is really hectic to begin with. My oldest daughter turned five on Tuesday, so celebration was in order. Baking and hosting ensued. Tomorrow I'm going back to the hospital to remove a screw from my ankle and I'm not sure how long it will take of my day apart from the commute. Hopefully I'll get in early so I'm home early. On Saturday my dad is coming up from Stockholm to celebrate the daughter and on Sunday we're having the kiddie's party for her friends. More baking is required. Sleep is for weaklings, right?

I'm glad that the story is moving fast forward regardless of me being quite stressed out about it. I've found a title! Yey! I've gotten my first snogging scene down. I'm 8,3 k in and this is what I'm going to be working on today:

I'm phsyched!

För svenska

That feeling

You know when you start to write that one scene that changes everything? The one when the characters suddenly notices one another and nothing will ever be the same after it? That's the feeling I've had since the weekend. And I've been writing. I starting to like my story! Hurray! This might actually be good stuff! I feel like I need to sit down with my MMC and interview him. Apparently he's been left at the alter, or something equally horrible. I had no idea. The characters are starting to talk to me! Hurray! Onwards!

For Swedish

Den känslan

Ni vet känslan när du börjar skriva just den scenen som förändrar allt? Då karaktärerna helt plötsligt får upp ögonen för varandra och ingenting blir sig likt efter den? Den känslan har jag haft i kroppen nu sen helgen. Och jag har skrivit. Jag gillar plötsligt min historia! Hurra! Det kan ju bli bra det här. Jag känner att jag måste sätta mig ner med min manliga huvudroll och intervjua honom. Tydligen har han blivit övergiven vid altaret, eller något liknande. Det hade jag ingen aning om! Karaktärerna har börjat prata med mig. Hurra! Det kan bli hur bra som helst det här!

För övrigt har jag fixat till min engelskspråkiga version av den här bloggen. Jag har ännu inte bestämt mig om jag kommer använda den helt i framtiden eller inte, så till en början hänvisar jag mina internationella vänner till den då jag kommer publicera dubbelt, fast på engelska i den så länge.

For English

Follow me

on bloglovin'

Följ min blogg med Bloglovin