Sagan om #äktenskapspakten del 1 - NaNoWriMo 2019

Det var så här det började

 

Jag hade bestämt mig för att vara med i NaNoWriMo för sjunde året i rad och hade en vag idé om vad jag ville skriva om. Jag är inte så mycket för planerande, men lite hum om mina karaktärer och premissen för storyn behöver jag ändå ha. Eftersom jag skriver romance vet jag så klart hur det kommer sluta, men vägen dit är oftast dold i skuggorna när jag skriver första meningen. 

Så här i efterhand vet jag inte vilken som var första meningen. Jag vet att jag började storyn i nutid, men kände att jag behövde skriva ned vad som hade hänt då, och skrev därför tre kapitel prolog. Dessa finns inte med i slutversionen, men de var välbehövliga för berättelsen. Om jag inte missminner mig börjar det faktiskt med att Evelina, en av huvudkaraktärerna, vaknar. Kardinalfel, jag vet. Det är inte heller med i den slutgiltiga versionen. 

I alla fall, så hade jag två barndomsvänner som slöt en pakt den dagen då Evelina fyllde 18 och nu var det dags att casha in på den pakten. Lite så tänkte jag när jag började (i alla fall om man får tro vad jag skrev som sammanfattning på NaNoWriMos sida. ;) ). Jag ville också leka med de typiska manliga och kvinnliga rollerna, utmana normen lite. 

Äktenskapspakten, eller Someday girl, som den hette då, grundade sig i en idé jag haft till en novell om en kvinnlig mekaniker som hela tiden sköt allt på framtiden. Så när hennes barndomsvän återvänder med trasig bil till hemorten blir det så klart till hennes verkstad som den bärgas. Det är underligt, det där med idéer, hur de kan ligga och marinera i flera år innan de plötsligt poppar upp igen, men i en annan skepnad. 

Adam, med sitt mer världsvana sätt efter att ha bott i Stockholm ett tiotal år, klär sig i välskräddade kläder. Evelina, åter tillbaka på hemorten, min påhittade hälsingeort, Bergsforsa, spenderar större delen av sina dagar i overall och under karossen på bilar. 

En månad senare hade jag skrivit 53 363 ord och jag hade ett råmanus. Ett av de få jag faktiskt skrivit från början till slut, i relativt kronologisk ordning. Jag måste tacka det underbara communityt som finns på Nano Sweden Elsewhere. Vilken peppning de har varit genom hela den här resan. Våra MLs är fantastiska med sina hejarop, onlineträffar och liknande (ännu har jag inte kommit i väg på en fysisk träff trots att jag deltagit sedan 2014). 

Trots att jag var nöjd på det stora hela, hade jag just då ingen tanke på utgivning. Jag hade fullt upp med utgivning som en av redaktörerna för litteraturföreningen Hälsingesagors antologi Hälsingesagor om älvor, kanoter och magiska ting som släpptes i slutet av mars 2020 samt att se fram emot släppet av Seraf förlags antologi Våreld som kom ut 14 februari 2020 där jag har med novellen "När ett stilla hjärta slår". 

Men hur kommer det då sig att det blev utgivning till slut? Det får du läsa om i nästa del. 

Dammar av den här gamla godingen

 Halloj världen!

Det var verkligen inte igår jag bloggade. Det var närmare bestämt typ ett och ett halvt år sedan. I mitt senaste inlägg höll jag på att redigera projekt ELS för inskick till förlag. Just det skrivprojektet blev inte antaget, men det andra jag skickade in, Äktenskapspakten, blev det i november 2020. 

Helt sanslöst. Om en månad finns boken i verkligheten. Och så fin den är. Och på bästa förlaget Seraf. Jag har tänkt att dela med mig lite om vägen till en bok här framöver och faktiskt bli mer aktiv även här. Annars uppdaterar jag kontinuerligt på mitt instagramkonto @maria.arell.forfattare 

Tidigare hade jag den här bloggen bara på engelska, men har valt att flytta över allt från Arellska författardrömmar hit, då adressen känns bättre. Vad det lider kommer jag kanske uppgradera till något mer fancy än "bara" en blogg

Det här med redigering

Jag skrev ju råmanuset till ELS (vill inte avslöja titeln ännu) under camp nano förra året. Drygt 65 000 ord skrevs på 30 dagar och det märks att jag bara skrev allt som poppade upp i huvudet om jag inte kom på exakt vad jag ville skriva. Nedan mening är ett sådant exempel. Den manliga huvudkaraktären är på lunchdejt och hon äter lax. Vad han äter, ja...

Han tog en tugga av vad det nu är han äter och suckade när såsen smälte på tungan. Han kanske också äter lax förresten. 

Vad tror du att en marknadsstrateg som heter Daniel äter till lunch? Han dricker en öl till (lättöl kanske, men hon dricker vitt vin till sin lax, väldigt internationellt). Jag måste dessutom komma på vad bolaget han jobbar för heter. Det heter just nu xx & xx.

För övrigt gick jag med i Litterära konsulters påskutmaning för att få lite mer grund att stå på i mitt skrivande. De sänder live varje dag och ger en uppgifter att göra under hela påsken. Den utmaningen kommer jag använda till mitt pågående camp NaNo-projekt som går under arbetsnamnet Bröllopskoordintorn. Oerhört fantasifullt. ;)

Men glad påsk på er, stanna hemma, tvätta händerna och this too shall pass! Love ya!

Rapport från camp nano april 2020

För en vecka sedan ungefär började jag skriva ett inlägg här med rubriken "The struggle is real". Jag hade riktigt dålig självskrivkänsla och skrivtvivel å det grövsta. Det blir inte lättare när man jobbar hemma i rådande corona-tider och umgås med sina egna tankar hela dagarna, vill jag lova.

Pratade med en kär vän om det här med kreativitet och hur man blottar sin själ i det man gör, men det känns som att man inte får någon cred för det. Alla andras verk blir lyfta men inte ens eget. Jag skrev ett inlägg på Instagram om det och fick fina kommentarer från flera håll.

Sedan fick jag en lite hemlig spark i baken från ett oväntat håll och nu sitter jag här och redigerar min första NaNo jag skrev 2014 som blev klar under camp i juli förra året. Jag skrev i vild förtvivlan drygt 65 000 ord på 30 dagar. Nu redigerar jag den texten i lika rasande fart. Word kan inte ens köra sin vanliga stavningsprogram på grund av alla stavfel. Jag har alltså inte ens öppnat det här dokumentet sedan 30 juli förra året.

Visa det här inlägget på Instagram

Going rebel during #campnanowrimoapril2020 and started editing my nano 2014 project that I finally finished during camp last July. I think Daniel and Amanda deserves their happily ever after, and maybe, just maybe it'll be good enough to send to a publisher..

Ett inlägg delat av Maria Arell (@maria.arell.forfattare) 5 Apr 2020 kl. 3:19 PDT

Nu 30 sidor in med grovredigering inser jag att den inte alls är så kass som jag befarade. Nästan så att jag tycker att den är bra och jag ser fram emot att fortsätta läsa för att se vad som händer, även om jag vet vad som händer.

Dessutom skriver jag camp nano under tiden. Har lagt mig på ett realistiskt mål om 1000 ord per dag, och även den berättelse börjar arta sig riktigt bra. Som vanligt har jag inte panerat alltför mycket innan utan kör mycket på känsla, även om idén har legat och grott sedan i januari någon gång.

Dagen till ära - #våreld

Det har varit lite tyst från mig här på sistone. Inte för att jag inte skrivit, utan för att jag helt enkelt inte haft tid att dela med mig av något, trots att nyheter funnits. Har hunnit skriva klart ett av mina projekt, vunnit NaNo och dessutom kommit med i ännu en Romance-antologi. Denna gång med en paranormal romance hos Seraf Förlag. Och idag är det boksläpp! 

15 mysiga kärleksnoveller som alla innehåller något övernaturligt. Mitt bidrag heter När ett stilla hjärta slår, och handlar om vampyren Cassandra som träffar Alexander, en helt vanlig dödlig, som ändå lyckas beröra henne på ett sätt ingen gjort tidigare.

"Cassandra mötte hans blick. Kände hur hjärtat drogs ihop och slog ett slag. Det hade det inte gjort på många år och det var en ovan känsla för henne. Hon hade inte varit nära en varmblodig utan intentionen att dricka av dess blod på åratal. Känslan av att hålla honom i sina armar, närheten och värmen gjorde henne nästan berusad. Hon drog in doften av honom i näsborrarna och smakade njutningsfullt på den. Hörde hjärtat som rusade, blodet som susade i ådrorna." 

Du kan beställa boken på sedvanligt sätt, på Bokus eller Adlibris, eller varför inte beställa den direkt från mig och dessutom får en liten signatur och hälsning i boken?

Är du nyfiken kan du läsa mer om den på Boktugg som intervjuat förlaget inför releasen.