Det var jättekul att prata få om mitt skrivande och självklart Äktenskapspakten. På skärtorsdagen var det dags att ta bilder, något som jag inte är fullt lika bekväm med. ;) Men jag tycker det gick bra. Det är en fin artikel om mig och mitt skrivande. Om hur det är att skriva när man jobbar heltid och har tre barn som kräver sitt.
På min facebooksida kan man se en genomrullning av den digitala artikeln och här nedan skärmdumpar.
Nu har Äktenskapspakten funnits ute i vida Sverige både som bok och ljudbok i två månader. Personer som jag inte känner har läst och lyssnat min bok. Det är sjukt läskigt. På något sätt blottar man lite av sin själ varje gång man skriver något. För visst är det så att man lägger in lite självupplevda händelser, eller karaktärsdrag i varje karaktär eller berättelse man skriver. Jag kom in i en period där jag jämförde mig själv med alla andra författare jag följer på instagram. Det var intervjuer hit, BTJ-recensioner dit och en miljard följare på instagram och andra sociala medier. Jag har knappt fått in min bok på den lokala bokhandeln ännu.
Dessutom bor alla så himla fint, välstädat och rymligt. Jag bor trångt, jobbar heltid, har tre ungar med massor av aktiviteter på kvällarna och knappt någon tid att städa. ;)
Som tur var börjar det släppa nu. Jag ser ljuset i tunneln, och börjar tycka det är kul att scrolla igenom instagram igen utan att bli avundsjuk. :P
Det är däremot att underbart att "stänga" in sig i Pensionat Skogsbrynets höstliga atmosfär, känna förälskelsen börja spira mellan mina två huvudkaraktärer som är så olika, men ändå lika. Det har gått lite segt eftersom jag bestämt mig för att skriva om början och ändra om lite i händelserna för att det ska bli ännu bättre i detta utkast. Jag vill ju ändå få med en del från mitt råmanus som jag tycker om, men kanske inte på samma ställe där det ligger i dagsläget. Jag intalar mig att det kommer bli bra och att förlaget tycker samma så att den kommer som bok nästa höst. Behöver bara en bättre titel. ;)
Imorgon ska jag intervjuas av lokalpressen. Jag har fixat till i min skrivhörna eftersom de antagligen vill fota mig i denna lilla hörna. Bor man som vi i ett för litet radhus får man göra det bästa av situationen och mysa till en hall ovanför en trapp. Nackdelen är att allt ljud från nedervåningen hörs väldigt bra upp. ;) Det som har förändrats från bilden nedan är att lampan har bytts ut mot en med spottar istället.
Det var ett tag sedan någon recenserade Äktenskapspakten, men igår hörde min uni-kompis P-O av sig om att han lagt ut en på sin blogg. Det är alltid lite läskigt när någon man känner, som inte brukar läsa ens alster, läser. Och en man på det. ;) Även om jag kan tycka att boken kan rikta sig både till en kvinnlig och manlig publik, så är det nog mest mina närmast sörjande manliga vänner som läser för att stötta mig.
Jag tackar ödmjukast alla som tagit sig tid att tycka till om min lilla bokbebis, det gör ens sköra författarego lite starkare. ;) (även om det finns de som varit mer negativa och som gott kunnat vara tysta istället. ;) )
Nu laddar jag för Bokskrivarfestival med Bokskrivarakademin imorgon och snart är det dags för Camp Nano. Då blir det att skriva om råmanuset till Höst i Bergsforsa (arbetstitel). Ni som följer mig på instagram fick se mig jobba med förberedelserna i söndags då jag vigde en hel dag till skrivandet (med vissa avbrott förstås).
